Kunde inte hålla mig från att testa detta med blogg. Snart alla har skapat sig en blogg  sida ,undrar om det är den moderna samhällets "ja ska gå över till grannen och höra hur han mår, orkar tro.

Undrar om inte snart vi börjar ropa efter konkret handling, någon som har tid att lyssna ,någon som har tid hålla min hand,någon som har tid att fråga hur jag mår, hur jag orkar tro...bry-sig-om-känsla som motkraft till vårt rusande media och talträngda samhälle.

Vill påstå att KÄRLEK ÄR TID!!

Är som sagt på väg mot att gå in i ett nytt yrke en kallelse som sakta vuxit fram vara ett redskap där Herren har för avsikt att använda mig som han vill. Återstår att se hur ofta och hur länge jag orkar "blogga". Tiden vill jag försöka använda mer för mina kära och nära som finns runt omkring mig.  Skall sluta mitt första blogg inlägg här för oavsett vad än jag skriver, tänker så vet han det....och du läsare av detta tänk detta gäller även dig vad än du skriver,tänker,känner så ser Gud rätt igenom dig och mig och omfamnar oss och säger du är försonad jag älskar dig för den du är trots att vi inte ät perfekta.

Är inte livets innersta längtan: Att bli sedd och älskad för den man är = vardagens och trons mysterium.

En hälsning från blivande broder diakon.