Sven-Olof Snellman

Åter har snart igen en vecka gått, ibland eller rättare sagt oftast rusar bara tiden iväg. Inte känner man då att man uträttat så väldans mycket gott. Upplever det stort att det fortfarande ges tillfällen möjligheter under veckan till stillhet och gemenskap med kristna vänner.
Varje Fredag samlas vi i Luleå på sk. fredagstimmen omkring Herren Jesus i alla åldrar från de små barnen till oss vuxna. Allt börjar med en gemensam inledning och bön, sen delas man in i olika åldersgrupper för att umgås och dela-få undervisning om Herren Jesus.
Vilken stor välsignelse detta är. Jag känner verkligen en tacksamhet i hjärtat. Man riktigt längtar dit varje gång, på samma sett kände även aposteln Paulus inför sin resa till Rom. Trots det stora geografiska avståndet till dessa troende kände Paulus en väldig samhörighet med dem. Varför?
Jo för att de var hans syskon i Kristus och han längtade efter att få träffa dem.
O vilken stor nåd det är att få vara ett Guds barn. Nåd är att Gud för Jesu skull förlåter oss våra synder.
  Tron är bara en tom hand, som tar emot gåvan. Vi blir inte rättfärdiggjorda på grund av vår tro utan genom vår tro.  Jesus har sonat och betalat vår skuld. Han är vår ställföreträdare.

I morgon söndag ska jag fungera som kyrkvärd för att sedan på kvällen sjunga solo och duett på sångstuden i Mariakyrkan tillsammans med ett antal andra solister. En tradition som varat nu i några år och blivit uppskattat. Sången är också ett viktigt inslag i att dela gemenskapen i Kristus. Sånger jag valt i år är ; Flyttfåglarna, Lär mig bedja Fader vår, Den stora vita skaran samt i Herrens händer.
Nästa vecka blir det höstlov planerar att åka med två kristna vänner ner till H-sand vilket jag också ser framemot. Har lärt känna en kristen broder som skall ner på ett uppdrag vilket jag är tacksam för.
Så nu blir det inte tid över till att blogga på ett tag, vill avsluta med inlednings orden vi fick på Fredagstimmen.

Ords.15:31 En mild blick gör hjärtat glatt, ett gott budskap giver märg åt benen.

Vi får fortsätta i bönens ande och som det också står i ordspråksboken. En uppmaning till dig och mig!!

Ords. 7:1-3. Min son tag vara på mina ord och göm mina bud inom dig. Håll mina bud så får du leva, och bevara min undervisning såsom din ögonsten. Bind dem vid dina fingrar, skriv dem på ditt hjärtas tavla.

Fridshälsningar. // Svenne