Sven-Olof Snellman

Har länge tänkt att jag skulle skriva eller skicka in mina tankar kring ovanstående rubrik. Antigen på min blogg sida eller till någon tidning. Har nu tagit mig modet att publisera endel av den. Jag hoppas att den kan leda till tröst väcka tankar hos andra och att den kan över ses innehållande endel brister.Även att den som läser detta och tar del av den gör det med ödmjukhet och respekt. Under resan I mitt yrke inom akutsjukvården där jag mött människor vilka har ropat efter akut hjälp har det samlats en hel del tankar och funderingar. Ja även händelser på den egna livsresan av både gott och ont. För Alla går vi och bär på vår historiska ryggsäck något man bör reflektara över i samtal och möten med människor.Så varför inte dela med oss....

ATT GÅ FRÅN KRIS TILL FRID

Kära vän, Kära bror och syster i Herren Jesus Kristus. Ibland kan vi råka utför olika svårigheter, förluster och misslyckanden på vår livsresa. Kära vän stäng inte in dig i dig själv håll inte locket på, utan börja redan här och nu att våga samtala, samtala med människor som är utsända men framför allt våga samtala med Gud.
 
Om du skulle samtala med Gud idag, Vad skulle du fråga honom?

Hur ska vi någonsin kunna sträcka på oss och se, uppleva och känna den verkliga och sanna försoningen vilken får oss att höja blicken?
Hur lyckas med att försonas med sitt liv och till och med kunna se offren i sina förövare? Hur orkar man gå vidare vid olika typer av en kris?
Det står skrivet, ”Kommen till mig ,I alla som arbeten och ären betungade, så skall jag giva eder ro. (Matt. 11:28) "Om I kommen till mig i fredlig avsikt och viljen bistå mig, så är mitt hjärta redo till förening med eder; men om I kommen för att förråda mig åt mina ovänner, fastän ingen orätt är i mina händer, då må våra fäders Gud se därtill och straffa det." (1 Krön. 12:17)
Det står skrivet, ”Jag utplånar dina överträdelser såsom ett moln och dina synder såsom en sky. Vänd om till mig, ty jag förlossar dig. (Jes. 44:22)
Det står skrivet, Fördenskull säger jag dig: Hennes många synder äro henne förlåtna; hon har ju ock visat mycken kärlek. Men den som får litet förlåtet, han älskar ock litet." Sedan sade han till henne: "Dina synder äro dig förlåtna." Då begynte de som var bordsgäster jämte honom att säga vid sig själva: "Vem är denne, som till och med förlåter synder?" Men han sade till kvinnan: "Din tro har frälst dig. Gå i frid." (Luk.7:47-50)
Det står skrivet, Min son, dina synder förlåtas dig." (Mark. 2:5)
När den helige ande påminner oss om att lägga bort synden, bekänna den med sitt rätta namn, hör avlösningsorden dina synder är dig förlåtna i Jesu namn och blod, tro det till frid, frihet och glädje. Då lyfts stenen bort som tryckt ditt hjärta Helt rätt och helt sant att där hittas den enda vägen till upprättelse och försoning.
Det står skrivet "Jag är vägen och sanningen och livet; ingen kommer till Fadern utom genom mig. (Joh. 14:6)

Men varför kan man fortfarande känna av bitterhet, skam, skuld, det gör ont i bröstet?
Bästa vän därför att vi är människor, därför att när vi som människor går igenom olika trauman/ kriser och förluster så genomgår vi olika processer på vägen. Chock fas, Bearbetnings fas, Nyorienterings fas vilket till sist ska föra dig fram till en Glädje fas.
Redan här är det vilket jag nämnt tidigare om av central betydelse att verkligen starta på rätt sätt när den helige ande uppmanar dig och mig att göra bot och bättring. Du bekänner och du blir förlåten. I
ngen av oss är perfekta ändå är du den mest älskade av Gud, därför får du också vara detta Guds älskade lilla barn.

JA du har återigen lärt dig gå, du har sakta igen börjat ta dina små korta steg på livets väg.

När du går igenom dessa processer/faser eller vad vi nu vill kalla dem, vilket alla genomgår som människor då kommer det att göra ont och göra sig påmind. Du kan även känna ilska, bitterhet, söka syndabockar, dubbla budskap, kärlekslösa handlingar, listan kan göras hur lång som helst. Det är just då speciellt i dessa sammanhang som riktiga vänner och medmänniskor behövs är det inte då vi ska bära? Du kan också behöva få hjälp av utbildade professionella yrkesmänniskor själavårdare vilka också är utsända i din väg.
 Ibland kan vi få höra: ” att har du hört att han eller hon har råkat ut för detta eller gjort detta”
vad gör du när du hör sådant?

Jag vill säga dig tänk då på att; Det är stor skillnad på att bära varandras bördor och att föra varandras bördor vidare.

Jag vill starta så här:

Hotkrisen är den som ger rädsla, ångest och skräck.

Ansvarskrisen är den som producerar skuld och skam

Förlustkrisen är den som rymmer sorg

Vi måste alla gå igenom dessa!

När vi går igenom dessa, strömmar fortsättningsvis försoningen igenom oss.
Och efter dem återkommer försoningen varje dag och varje stund, din och min återkommande viktiga räddning och möjlighet. I dessa rymmes även alla våra tvivel på att ska detta nu gå?
Det är här som händelsen med Thomas tvivlaren kommer fram. Vad gjorde Jesus för honom?

Han visade sina händer, se här min vän. Du käre bror och syster här är hålen efter spikarna och ärren efter såren. Just i dessa finns din och min räddning, den största nåde gåvan vilket flödar över dig och ger dig nykraft varje dag; att just Jesus dog för dig.
Glöm inte att alla människor som farit illa MÅSTE gå igenom dessa tre krisområden. Observera att dem är tre.
 
Tre på samma sätt som Fader, Son, Ande, Tro Hopp och Kärlek.
Det är viktigt att komma ihåg hur allt hänger ihop, att över allt detta sitter Gud fortfarande kvar på sin plats. På samma sätt hänger också något annat ihop nämligen vår kropp, vår själ samt vår tro.
Ge inte upp heller fast vissa frågor saknar svar, frågorna får finnas kvar i ditt inre rum, var uthålliga i bönen och söken först Guds rike.
Om detta har även människor både talat om knäppt sina händer, suckat samt målat i bilder när inte orden har funnits, just när de genomgått dessa tre krisförlopp. Efter att de har genomgått könsstympning, incest, otrohet, misshandel, olycksfall, vållande till dödsfall alla möjliga trauma listan kan göras lång.
Hur har dessa kunnat förlåta orka gå vidare, även när till och med ens egna föräldrar, släktingar varit förövare??

Svaret finns i att man vågat ikläda sig i ord och bilder genom dessa tre. Genom kraft av den helige Ande och försoningens möjlighet, ja Guds gåva är det att försoningen har burit igenom dessa tre faser som gör att människan du och jag har kunnat försonas med sitt liv och kan se offren i sina förövare.

Jag läste nyligen om en kvinna som hade blivit överfallen såväl fysiskt och psykiskt av sin förälder.
Hur kunde hon finna Den slutliga försoningen? Hur är det möjligt att hon idag kan vara trygg, lyfta blicken och till och med se på sina föräldrar med kärlek?

Därför kära vän;

Se uppåt lyft blicken = tron på honom som sitter på Faderns högra sida.

Se framåt = hoppet som ger oss livet det eviga livets hopp.
 
Se åtsidan= Kärlek den kärlek, som fick sin fullbordan på korset, den kärlek som du ser vid din sida som är din medmänniska, din mamma och pappa, din syster och bror, din arbetskamrat, din livskamrat den du inte känner men möter och ser, ja även din förövare som har blivit din vän.

Hur är detta möjligt?

Därför att en vän framför andra är Jesus. Han ser dig käre vän. Han ser dig som den du är.

Endast några dagar innan Jesus skulle korsfästas ser han kvinnan vilka andra går förbi. Denne Jesus vår Frälsare, ja han vilken till och med när han hängde på korset vad ser han då?
Jo han ser och upptäcker en förtvivlad mor, en bedjande rövare, en vilsen lärjunge.

Kära vän du som läser detta Uppstånden och Levande är Han likadan idag. Hans försoning flödar över dig varje dag och stund.
När du tar emot detta och tror då kan du också se Guds avbild i den du möter.
När du ser åt sidan där din livskamrat eller med vandrare går då kan du se och känna samma bild. Då kan du också lyfta din blick ta emot den varma beröring, försoningens vind vilken genom strömmar i ditt hjärta;
 
Då utbrister ditt hjärta och säger; TACK GODE GUD.

Genom försoningen kan vi gå igenom dessa tre som gör att vi får vinden i ryggen, vi lär oss se skillnad på den onda beröringen och den goda beröringen. Betydelsen av försoning och bearbetning som leder till kärlek, trygghet, vänskap och evigt liv. Därför ge inte upp kära vän för ännu finns;

Hoppet om ljuset efter mörkret som glimmar och sprider en glädje och värme.
Den glimmande tonen av hopp och ljus vilket ännu ligger kvar genom kvällen.

Frids hälsningar Sven-Olof